Så arbetar Boverket med EU-direktivet för byggnaders energiprestanda

Hela EU arbetar för att minska utsläppen av växthusgas och bli mer klimatneutrala. En del i det målet är att direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD, omarbetats. Boverket har fått fyra uppdrag av regeringen för att förbereda så direktivet kan bli en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026.

Boverkets arbete med implementeringen av EPBD

Boverket arbetar för närvarande med att analysera direktivet och dess möjliga konsekvenser för Sverige. Vi kommer nu att strukturera vårt arbete samt påbörja samverkan med andra myndigheter i enlighet med de uppdrag regeringen beslutat om.

Regeringsuppdragen avser:

• att fastställa metoder och definitioner enligt EPBD
• att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt EPBD
• krav inom solenergi i EPBD
• krav inom hållbar mobilitet i EPBD.

Vi befinner oss fortfarande tidigt i processen med att implementera direktivet och kan därför inte ännu säga något om vår syn på hur direktivet bör införlivas i svensk rätt. Vi kommer så tidigt som det är möjligt att ta initiativ till dialog med företag och organisationer som berörs av direktivet.

Alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast år 2050

Det övergripande syftet med det omarbetade direktivet är att unionens hela byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Definitionen av en nollutsläppsbyggnad är därför central i direktivet och innebär i princip att byggnaden ska ha en mycket hög energiprestanda och generera noll eller mycket låga växthusgasutsläpp från fossila bränslen. Medlemsländerna ska, inom vissa givna ramar, fastställa gränsvärden för hur stor energianvändning olika nollutsläppsbyggnader får ha. Gränsvärdena får vara olika för olika kategorier av byggnader och får även anpassas för renoverade byggnader.

Från och med 2028 ska nya byggnader som ägs av offentliga organ vara nollutsläppsutbyggnader och från och med 2030 ska alla nya byggnader uppfylla kraven för en nollutsläppsbyggnad.

Krav på att redovisa livscykel-GWP för nya byggnader i energideklarationerna

Från och med den 1 januari 2028 ska byggnadens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, global uppvärmningspotential under hela livscykeln (livscykel-GWP), redovisas för alla nya byggnader som är större än 1 000 kvadratmeter. Från och med 1 januari 2030 gäller kravet för alla nya byggnader med vissa undantag. Livscykel-GWP behöver inte beräknas och redovisas för byggnadstyper som är undantagna kravet på energideklaration. 

Senast 2030 ska medlemsstaterna även införa gränsvärden för byggnaders högsta tillåtna klimatpåverkan.

Sverige har sedan januari 2022 infört krav på klimatdeklaration för nya byggnader med vissa undantag, vilket innebär att byggnadens klimatpåverkan ska redovisas redan i dag.

EU-kommissionen kommer senast i december 2025 förtydliga vilka krav som ska ställas på beräkningen av livscykel-GWP. Det kommer påverka om Sveriges regler om klimatdeklaration behöver ändras för att uppfylla EU-kraven.

Ny energiklassning av byggnader

Det omarbetade direktivet ställer också krav på energiklassningen av byggnader. Från och med införlivandet ska en energideklaration ange byggnadens energiklass på en sluten skala med bokstäverna A–G där bokstaven A ska motsvara nollutsläppsbyggnader. Medlemsstaten får, under vissa förutsättningar, välja att i stället ha en klass A0 som motsvarar nollutsläppsbyggnader. Skalan får även innehålla en energiklass A+ som motsvarar byggnader med ett gränsvärde för energianvändning som är minst 20 procent lägre än gränsvärdet för nollutsläppsbyggnader och som årligen genererar mer förnybar energi på plats än deras totala årliga primärenergiefterfrågan. Jämfört med den energiklassning som vi har i Sverige i dag innebär detta bland annat att nya byggnader kommer att få energiklass A i stället för C.

Boverkets tidigare förslag till ny energiklassning

Regeringen gav i maj 2023 Boverket i uppdrag att utreda och vid behov göra ändringar för att det svenska energiklassningssystemet skulle anpassas till det omarbetade EPBD. Sverige behövde ändra sin energiklassning innan det omarbetade direktivet trädde i kraft för att inte renoveringskraven på svenska byggnader skulle bli skarpare än i flesta andra medlemsstater.

Boverket remitterade sitt förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader i september 2023 och mottog 45 remissvar. Dessa svar kommer vara värdefulla inspel i arbetet med att utarbeta en ny energiklassning i enlighet med det nya regeringsuppdraget.

Det omarbetade direktivet antogs i april 2024 och renoveringskraven är där frikopplade från energiklassningen. Det finns därför inget behov av att ändra energiklassningen i förväg utan ändringen av energiklassningen genomförs i samband med införlivandet av direktivet, senast den 29 maj 2026.

Krav på renovering av befintliga byggnader

Omarbetningen av EPBD innebär omfattande förändringar och flera nya krav jämfört med det nu gällande direktivet. En av de största nyheterna är att medlemsländerna ska se till att det genomförs energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet. För lokalbyggnader ställs krav på enskilda byggnader. De lokalbyggnader med sämst energiprestanda ska energieffektiviseras till satta nivåer för 2030 och 2033.

För bostäder ställs inte krav på enskilda byggnader utan på en förbättring sett till den genomsnittliga energiprestandan i hela bostadsbeståndet med satta nivåer till 2030 och 2035. Merparten av effektiviseringen ska ske i den delen av beståndet med sämst energiprestanda. De länder, bland annat Sverige, som kommit långt i omställningen till fossilfri energianvändning i byggnader får justera nivåerna för 2030 och 2035 baserat på en linjär minskning från 2020 fram till 2050.

För både lokaler och bostäder ska medlemsländerna, inom givna ramar, fastställa renoveringsmål även för senare år fram till och med 2050.

Utöver ovanstående så ställer direktivet bland annat utökat innehåll i energideklarationer, renoveringspass, solenergiinstallationer, laddinfrastruktur och cykelparkeringar.

Möjligheternas byggregler – energihushållning

Boverket genomför en omfattande översyn av Boverkets byggregler inom ramen för projektet Möjligheternas byggregler. I Boverkets nya byggregler är energihushållningskraven undantagna eftersom utredning fortfarande pågår. Det vidare arbetet med energihushållningskraven fortsätter inom ramen för de nya regeringsuppdragen. När ett nytt författningsförslag i sin helhet finns på plats planerar Boverket att skicka ut det på remiss.

Följ vårt arbete!

På vår webbplats kommer vi löpande uppdatera information om vårt arbete med direktivet.
Direktiv för byggnaders energiprestanda