Boverkets risk- och sårbarhetsanalys

I syfte att stärka myndighetens egen och samhällets krisberedskap ska Boverket enligt krisberedskapsförordningen arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser. Resultatet av arbetet ska sammanställas minst vartannat år.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har föreslagit till regeringen att Boverket ges ett särskilt ansvar för krisberedskapen enligt 10 § krisberedskapsförordningen. Om så blir fallet, ska Boverket vid utgången av oktober månad varje jämnt årtal, lämna en sammanfattande redovisning baserad på risk- och sårbarhetsanalysen till Regeringskansliet och MSB. Redovisningen ska innefatta vilka åtgärder som planeras och en bedömning av behovet av ytterligare åtgärder.

Boverket ser arbetet med risk- och sårbarhetsanalys samt arbetet med att stärka sin egen och samhällets krisberedskap, som en förbättringsprocess, dels för att Boverket stegvis försöker utveckla och förbättra formerna för sitt eget arbete. dels för att samhället, omvärlden och Boverkets verksamhet gradvis förändras och således uppstår det nya behov av att förebygga nya sårbarheter och att beakta krisberedskapsfrågor på nya sätt.

Risk- och sårbarhetsanalyser kan se olika ut för olika myndigheter och Boverket strävar efter att finna former för risk- och sårbarhetsarbetet som är ändamålsenliga med tanke på Boverkets ansvarsområden och verksamhet. Boverket har inget operativt ansvar för drift av samhällsviktig verksamhet. Däremot har Boverket ett ansvar för samhällsplanering, byggande och boende. Samhällsplanering kan vara av betydelse för de förutsättningar som påverkar krisberedskapen för samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet kan således ha samhällsplanering som är ändamålsenlig ur krisberedskapssynpunkt, som ett kritiskt beroende.

Innehållet i denna sammanfattande redovisning är anpassat till kraven på redovisning i 4 § krisberedskapsföreskrifterna och bedöms inte innehålla sekretessbelagda uppgifter.