Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019
Boverket har genom Förordning (2012:546) med instruktion för Boverket i uppgift att samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, ett av 16 miljökvalitetsmål som antagits av riksdagen. Boverket ska i arbetet rapportera till Naturvårdsverket, och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Denna rapport är en målvis analys av förutsättningarna för God bebyggd miljö.
Rapporten är framtagen av Boverket och är ett underlag till Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen, som överlämnas till regeringen den 30 januari 2019.
Våra större tätorter växer och blir tätare. Många kommuner har fortsatt bostadsbrist vilket leder till hårt marktryck. En kraftigt ökad inflyttning till städer och ett ökat bostadsbyggande har lett till ökad påfrestning på miljön.
Uppmärksamheten för frågor om grönstruktur och människors möjligheter till utevistelser gynnar miljökvalitetsmålet trots den uppenbara risk som förtätning innebär för grönområden. Alltmer tätortsnära natur skyddas som naturreservat. Bilen fortsätter att vara det dominerande transportslaget. Antalet personkilometer med bil har ökat de senaste två åren. Kollektivtrafiken, gång- och cykeltrafiken uppvisar en marginell ökning av antalet personkilometer. Det finns fortsatt stora brister i hur kulturvärdena hanteras i PBL-processen.
Energieffektivisering av byggnader har länge visat en positiv utveckling. Den förnybara energin ökar samtidigt som den fossila energianvändningen minskar. Problem i inomhusmiljön och bullerexponering kvarstår dock. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn bedöms minska något. Det stora behovet av många nya bostäder innebär dock en stor utmaning för byggsektorn. För att nå en cirkulär ekonomi krävs en ökad återanvändning och återvinning. Utvecklingen vad gäller den totala mängden hushållsavfall är ökande.
Förutsättningarna för att nå målet
Det finns goda förutsättningar för utvecklingen av en tät, funktionsblandad bebyggelsestruktur samt alternativ till biltransporter. Intresset för att skapa en mer hållbar byggd miljö växer, alltfler kommuner och städer utgår från en helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar bland annat på mobilitet och jämnare fördelning mellan färdslagen. Stadsmiljöavtal hjälper kommuner att skapa förutsättningar för minskat bilresande.
För utveckling av den befintliga bebyggelsestrukturen finns förutsättningar på plats men det brister i tillämpningen av regelverken, och ett förändrat tankesätt som går mot planering för människan och miljön behövs. Det finns fortsatt stora brister i hanteringen av bebyggelsens kulturvärden. Flera ekonomiska stöd som kan bidra till omställningen till ett mer hållbart Sverige finns men har funnits för kort tid för att vi ska kunna se vilken effekt de ger.