Skolans nya plats i staden

Behovet av kommunala skolor är stort. Sedan Sverige byggde många skolor under 1960–1970-talen har reformer i skolsektorn gett hushållen ett friare skolval och ett växande utbud av friskolor. Kommunerna förväntas konkurrera om eleverna. Det väcker nya frågor om hur kommunala skolor ska organiseras och lokaliseras.

Vid sidan av utvecklingen på skolans område har många kommuner antagit principer om en kompakt, tät och funktionsblandad stadsutveckling. De syftar till att utnyttja marken och infrastrukturen effektivt, till att minska avstånden och att skapa livfulla stadsdelar där människor promenerar, cyklar och reser kollektivt. De nya principerna erbjuder däremot ingen tydlig vägledning för planering av skolor.

Den här skriften är en introduktion till en studie av hur fem kommuner med stark befolkningstillväxt planerar för nya grundskolor mot bakgrund av skolvalet och en kompakt stadsutveckling. I studien undersöks särskilt strategier och kriterier med betydelse för skolornas storlek, lokalisering och integrering med andra stadsfunktioner. I studien beskrivs även hur kommunerna organiserar planeringen av skolor.

Introduktionen vänder sig till dig som arbetar med lokalförsörjning för grundskolor eller strategisk fysisk planering. Det kan vara i någon av de kommunala förvaltningarna, i kommunledningen, i kommunala fastighetsbolag eller i den politiska organisationen.