Tillsynsvägledning avseende risken för skred och erosion

Boverket har haft i uppdrag av regeringen att utveckla tillsynsvägledning avseende risken för skred, ras och erosion. Syftet med uppdraget har varit att tillsynsvägledningen ska skapa förutsättningar för att ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar och att länsstyrelsernas tillsyn är samordnad och förutsebar. Syftet med denna rapport är i första hand att redovisa hur uppdraget har genomförts. I rapporten lyfter vi också ett antal problemställningar som dykt upp under arbetets gång där vidare insatser framöver kan behöva övervägas.

Plan- och bygglagen (2010:900), PBL syftar till att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. En grundförutsättning för detta är att marken som vi bebygger bokstavligen inte försvinner under våra fötter. Därför ställer också lagen krav på att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till jord, berg och vattenförhållanden och med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion.

I Sverige inträffar varje år flera ras och skred. Som tur är sker det oftast i obebyggda områden. Men ibland händer det som inte får hända, att hus och infrastruktur dras med i jordmassorna. Surte (1950), Tuve (1977), Vagnhärad (1997) och Småröd (2006) är platser där skred och jordrörelser under modern tid har skapat stor förödelse förknippat med stora ekonomiska kostnader och i något fall även död.

I vissa delar av Sverige förekommer i dag bebyggelse i områden med skredrisk. Exempelvis har Statens geotekniska institut, SGI, vid kartering av Göta älvdalen konstaterat att det finns många områden med hög skredrisk vid dagens förhållanden och att riskerna kommer att öka vid ett förändrat klimat. Att åtgärda dessa områden bedömdes år 2012 kosta mellan 5 och 6 miljarder kronor. De stora åtgärdskostnaderna gör det angeläget att framöver undvika att uppföra ny bebyggelse i områden med risk för ras, skred och erosion.

Kommuninriktad vägledning

För att underlätta för både kommuner och länsstyrelser med avseende på geotekniska säkerhetsfrågor i planprocessen skulle tydliga riktlinjer angående val av utredningsmetodik och lämpliga säkerhetsnivåer från centrala myndigheter kunna bidra. Det kan övervägas om vissa delar av Skredkommissionens och IEGs vägledning borde införas som allmänna råd eller föreskrift från central myndighet.

Från kommunalt håll framförs önskemål om ökad flexibilitet och möjlighet till att skjuta val av åtgärder till senare skede i samband med projektering av bebyggelsen. Boverket har i detta uppdrag inte utrett huruvida det är lämpligt att via bestämmelser eller författningar möjliggöra ökad flexibilitet utan konstaterar enbart att det framförs sådana önskemål.

Skyddsåtgärder på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap inom ett nytt område kan ofta anses som relativt väl säkerställda. Det bygger dock på att kommunen också följer bestämmelserna. Boverket har i tidigare uppföljning av PBL pekat på att kommunerna ibland undviker att planlägga allmän plats, bland annat för att undgå kostnader och ansvar för anläggning och underhåll.