Risk för diskriminering och hinder för etablering på bostadsmarknaden

Boverket fick i juni 2020 i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma om det vid förmedling av bostäder förekommer missgynnanden som skulle kunna utgöra diskriminering vid förmedling av bostäder. I rapporten ”Risk för diskriminering och hinder för etablering på bostadsmarknaden” redovisar vi uppdraget.

I rapporten redovisar Boverket resultatet av enkätundersökningar med 2 000 privatpersoner om deras upplevelser av att ha missgynnats på bostadsmarknaden och på arbetsmarknaden samt en enkätundersökning riktad mot 409 hyresvärdar. Vi belyser även förekomsten av så kallade förmedlingsplattformar och situationen för barn i bostadslöshet.

Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster

Boverkets undersökning visar att de krav och villkor som blivande hyresgäster måste uppfylla för att få hyra en lägenhet i stort är desamma som de tillträdeskrav som beskrivits i tidigare undersökningar. Den vägledning om tillträdeskrav som Fastighetsägarna och SABO kom med 2018 verkar inte ha haft någon större påverkan: en del hyresvärdar har sänkt eller tagit bort sina inkomstkrav och accepterar fler inkomstslag än tidigare. Andra hyresvärdar har i stället höjt sina krav på presumtiva hyresgäster. Resultaten pekar på att hyresvärdar som sänkt inkomstkraven samtidigt skärpt andra tillträdeskrav, till exempel vad gäller krav på referenser från tidigare hyresvärd och att man i mindre utsträckning accepterar hyresgäster som har betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden.

Diskriminering på grund av inkomstkrav

En viktig del i att kunna etablera sig på bostadsmarknaden är att vara självförsörjande: en inkomst av något slag är ofta en förutsättning att ha få en bostad. Boverkets bedömning är att personer som är födda i Mellanöstern eller Nordafrika (MENA-länder) missgynnas på hyresbostadsmarknaden på ett sätt som troligen upplevs som diskriminerande. I enkätsvaren vittnar ett flertal av MENA-invandrarna om att de har nekats hyra en lägenhet på grund av hyresvärdarnas inkomstkrav. Framför allt anser kvinnor med invandrarbakgrund att inkomstkraven hindrade dem från att få hyra en lägenhet. Långt fler invandrare än svenskar upplever att de behandlats orättvist eller missgynnats på hyresmarknaden. Alla som deltagit i enkätundersökningen, oavsett om man är född i Sverige eller utanför Europa, anser att invandrare från MENA-länder missgynnas både på hyresmarknaden och arbetsmarknaden. Framför allt är svenskfödda kvinnor övertygade om att invandrare med utomeuropisk bakgrund missgynnas eller diskrimineras.

Är hyresvärdars krav diskriminerande?

Syftet med tillträdeskraven är att säkerställa att lägenhetsuthyraren inte ska gå miste om hyresinbetalningar. Krav på till exempel en viss minimiinkomst och vilka inkomstslag som godkänns har ett berättigat syfte. Så länge man inte diskriminerar någon är det upp till den enskilde fastighetsägaren att själv bestämma över uthyrningsvillkor och vem som ska ges tillträde till en ledig lägenhet. Var gränsen går för direkt och indirekt diskriminering är en tolkningsfråga, där inkomstkrav och tilldelningsprinciper kan missgynna vissa grupper och möjliggöra diskriminering utan att det vare sig är fråga om direkt eller indirekt diskriminering i lagens mening.