Frågor och svar
Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.
Ämne
Vanliga frågor
Om du har frågor om bidraget för energieffektivisering i småhus ska du vända dig till länsstyrelsen i ditt län. Länsstyrelsen kan svara på frågor om din ansökan och vad du kan söka bidrag för. Det är länsstyrelsen som handlägger och beslutar om bidrag och utbetalning av bidrag.
Om du har tekniska problem med e-tjänsten kan du vända dig till Boverket.
Kraven gäller för uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt. Det ställs däremot inga retroaktiva krav för bostadshus, ouppvärmda byggnader eller för byggnader för totalförsvaret.
En komplett beskrivning av de olika reglerna finns på vår webbplats. Där kan du läsa mer om vad som gäller för till exempel samfälligheter och radgarage. Där finns också stöd för hur reglerna ska användas.
Ett krav för att få ett grönt bolån brukar vara att byggnaden ska uppnå en viss energiklass. Energiklassen finns angiven på byggnadens energideklaration. Energiklassning med bokstäver infördes i januari 2014 och äldre energideklarationer går inte att omvandla till bokstavsklassning. Då behövs en ny energideklaration. En energiberäkning från husleverantören går inte heller att omvandla till en energideklaration med energiklass.
Läs mer om energiklass på vår sida Gröna bolån.
Om man sänker inomhustemperaturen mycket, kanske helt kallställer enstaka rum eller hela byggnader, får man lägre temperaturer i och på utsidan av bland annat ytterväggar och bjälklag. Detta leder till ytor som torkar långsammare efter nederbörd och kondens från luftläckage, vilket ökar risken för olika typer av mikrobiell tillväxt, som till exempel mögel i och på byggnaden. Det kan också innebära större risk för frostsprängningar i fasaden. Risken ökar ju oftare och längre tid huset är kallt. Om temperaturen sänks i enstaka rum kan fuktig luft läcka in från resten av huset och skapa liknande problem. När man sänker temperaturen ökar luftfuktigheten, den bör inte vara över cirka 70 % längre tider för att förhindra mikrobiell tillväxt. Att hålla inomhustemperaturen runt 15 °C är en allmänt accepterad tumregel för att undvika fuktproblem.
Den som äger en byggnad ska se till att det finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år. Det går inte att avtala bort säljarens skyldighet att upprätta en energideklaration eftersom det är en tvingande bestämmelse.
Om inte säljaren har upprättat en energideklaration vid försäljningstidpunkten har köparen, efter att denne uppmanat säljaren om att upprätta en energideklaration, rätt att på egen bekostnad låta upprätta en energideklaration inom sex månader efter tillträdet av byggnaden och därefter kräva att säljaren bekostar denna energideklaration.
Om köparen inte utnyttjar sin rätt att få en energideklaration upprättad inom den tiden, har köparen förverkat sin rätt gentemot säljaren och måste i sin tur upprätta en energideklaration för byggnaden vid en eventuell senare försäljning eller upplåtelse med nyttjanderätt. Som köpare är det naturligtvis viktigt att känna till att om man inte kräver sin rätt att få en energideklaration vid försäljningen så kan köparen, i ett senare skede, om denne i sin tur skulle sälja eller hyra ut byggnaden, själv tvingas att bekosta en energideklaration.
En energideklaration är alltid giltig i tio år efter att den upprättats och kan under den tiden användas för att fullgöra de skyldigheter som kommer med reglerna om energideklaration. Köparen riskerar alltså att sätta sig i en situation där denne själv får bekosta en energideklaration som egentligen den ursprunglige säljaren skulle ha stått för.
Där är även viktigt att påpeka att syftet med att energideklarationen ska visas för spekulanten innan försäljningen är just att spekulanten ska ges möjlighet att på förhand kunna bilda sig en uppfattning om byggnadens energianvändning och bland annat om vilka driftskostnader som denne i detta avseende kan förvänta sig. Syftet är att konsumenterna ska få information om byggnaders energianvändning på förhand och därmed kunna väga in energianvändningen i sina val.
Med bostad avses, enligt Terminologicentrum, TNC, hus, lägenhet, rum eller annat utrymme att bo i. En bostad kan antingen vara permanentbostad eller fritidsbostad. Enligt TNC är en permanentbostad en bostad som nyttjas för ett stadigvarande bruk.
Det är hyreskontraktet som avgör vad som räknas som en enskild bostadslägenhet. Plan- och bygglagstiftningen bygger på samma bostadslägenhetsbegrepp som hyreslagen. Om varje hyresgäst har eget kontrakt så är det att betrakta som enskilda bostadslägenheter, även om man har funktioner i gemensamma delar, som exempelvis kök och samvarorum.
Generellt nej, eftersom värmen skyddar mot legionellatillväxt. Legionella är en svår lunginflammation och legionellabakterier kan finnas i byggnaders tappvatteninstallationer. Det är därför viktigt att installationerna utformas och hanteras för att förhindra tillväxt av legionellabakterier och andra bakterier.
Kravet i Boverkets byggregler (BBR) är att installationer för tappvarmvatten ska ha en vattentemperatur på lägst 50 °C efter tappstället. I de allmänna råden anges att i installationer där tappvarmvatten är stillastående, till exempel i varmvattenberedare eller ackumulator, bör temperaturen på tappvarmvattnet vara minst 60 °C för att skydda mot legionellatillväxt.
Temperaturen bör därmed vara lägst 60 °C i varmvattenberedare och ska vara lägst 50 °C vid alla tappställen.
Energiguiden - för hållbar renovering
Skötsel av vattensystem (på Folkhälsomyndighetens webbplats)
Det finns många olika sätt att täta till en byggnad så att kall uteluft inte läcker in och så att varm inneluft inte läcker ut. Vad som fungerar bäst i ditt hus beror på var det läcker. Tänk på att hus behöver ventilation så att du inte tätar bort nödvändig ventilation. Läs mer i Boverkets vägledning om lufttätning av klimatskärm.
En energiberäkning upprättas vid projekteringen av en ny byggnad för att genom en beräkning visa att byggnaden förväntas uppfylla de krav som ställs vid nybyggnad, och för den färdigställda byggnaden om verifiering av energikraven ska ske genom beräkning.
Beräkningar som ska användas för verifiering ska följa Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. Detta är inte nödvändigt om beräkningen enbart används för att visa att byggnaden förväntas uppfylla energikraven och verifiering sker genom mätning.
En energideklaration upprättas på uppmätta värden under en 12-månadersperiod något av de senaste tre åren. Om det inte finns uppmätta värden för en 12-månadersperiod går det att upprätta en energideklaration med beräknade värden.
I Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 5:4 finns allmänna krav på skydd mot uppkomst av brand, till exempel maximal temperatur på brännbart material, täthet, eldstadsplan framför kaminen etcetera. Vid nyinstallation och vid väsentliga ändringar av befintlig eldstad är du skyldig att göra en så kallad anmälan. Ta därför kontakt med byggnadsnämnden i din kommun för att ta reda på om den ändring du gör kräver anmälan eller inte.
Plan- och bygglagen, PBL (till vilken Boverket byggregler, BBR, är tillämpningsföreskrifter) och lagen om skydd mot olyckor, LSO, har olika syften och gäller vid olika tillfällen om man ser till en byggnads livstid.
PBL gäller lite förenklat när man uppför eller ändrar en byggnad eller annan anläggning. I det ingår att byggnader ska byggas på ett sådant sätt att t.ex. kravet på säkerhet i händelse av brand uppfylls. När byggnaden är klar och övergår i förvaltningsskedet ställer PBL krav på att byggnaden ska underhållas så att t.ex. kraven på brandskydd bevaras.
LSO ställer krav på att byggnader ska ha ett skäligt brandskydd främst under brukstiden. Det innebär i korthet att räddningstjänsten vid tillsyn kan göra en bedömning i det enskilda fallet om byggnaden har ett skäligt brandskydd eller inte. Till skillnad från PBL så gäller LSO:s krav på brandskydd såväl byggnadens utformning, som krav på lös utrustning och organisation samt utbildning och övning av personal. Har verksamheten eller byggnaden inte ett skäligt brandskydd så kan räddningstjänsten ställa krav på olika åtgärder. Bedömningen brukar utgå från byggreglernas krav, vad avser det byggnadstekniska brandskyddet vid uppförandet av byggnaden. Räddningstjänsten kan dock ställa krav på andra åtgärder eller ställa krav på ytterligare åtgärder trots att byggnaden uppfyller de krav som ställdes på byggnaden när den byggdes eller senast ändrades. Ett sådant exempel är brandvarnare i bostäder. Brandvarnare kom som ett krav i byggreglerna först 1999 men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har skrivit ett allmänt råd till LSO som i praktiken innebär krav på att det ska finns brandvarnare i alla bostäder.
I Boverkets Byggregler BBR finns inget krav på att det ska finnas toalett för allmänheten i publik lokal. Men om det finns ska minst en toalett kunna användas av person med rullstol. I publika lokaler som har fler än ett plan med toaletter för allmänheten bör minst en toalett på varje sådant plan vara tillgänglig och användbar. Minsta måtten bör vara 2,2 x 2,2 meter. Kravet gäller dock inte för befintliga lokaler där man inte gör ändringsåtgärder.
Nej, att installera enbart vanliga jordade uttag (schuko) uppfyller inte kraven på en laddningspunkt. Typ 2/Combo 2 är de anslutningsdon som ska användas i det fall det ställs krav på laddningspunkter. Det innebär exempelvis att parkeringsplatser som i dag är försedda med uttag för motorvärmaruttag inte uppfyller de retroaktiva kraven utan måste kompletteras med minst ett typ 2-/Combo 2-uttag före 2025. Typ 2/Combo 2 är den vanliga typen av laddningsutrustning som normalt används för växelström respektive likström.
Det krävs varken bygglov eller anmälan för att enbart installera laddningspunkter. Däremot kan andra åtgärder, så som eventuellt tak över laddningspunkten, kräva bygglov.
Regeringen har föreslagit att ideella organisationer ska undantas från det retroaktiva kravet på en laddningsplats som börjar gälla 1 januari 2025. I ett PM föreslår de en ändring i plan- och byggförordningen (PBF). PM:et är ute på remiss och en ändring i förordningen kan som tidigast beslutas i november.
Det föreslagna undantaget gäller ideella organisationer som uppfyller kriterierna för små eller medelstora företag i EU-kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Som små och medelstora företag räknas organisationer som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Undantaget kommer därmed gälla för de flesta ideella organisationer. Enligt regeringens PM avses med ideella organisationer även trossamfund som uppfyller kriterierna för små och medelstora företag.
PM: Ett undantag från krav på laddningspunkter för ideella organisationer (på regeringens webbplats)
Kommunerna är ansvariga för tillsynen av plan- och bygglagen. För att undvika att bryta mot reglerna när lagen träder i kraft behöver du som fastighetsägare påbörja åtgärder i god tid före den 1 januari 2025. Myndighetstillsyn eller krav på att utföra arbeten kan dock inte göras före detta datum.
Boverket (2024).
Frågor och svar.
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/fragor--svar/
Hämtad 2024-11-22